F. d. Semla bruk ("Simbla") norr om Fagersta har anor ända från 1300-talet
då järnmalm bröts i trakten. 1700-talet kan sägas vara brukets glansdagar.
Där har också på senare tid funnits tre kraftverk
byggda av Fagersta Bruk för egen elförsörjning:
Semla I byggt 1897, rivet
Semla II byggt 1902, nedlagt, tomt
Semla III byggt 1910, ännu i drift
Semla III är större än man kan tro av en exteriörbild. Det har
en spatiös, luftig maskinhall med tvärställda sadeltak med nitade takstolar,
golv med marmorplattor. Två identiska ASEA-generatorer från tiden
och i hörnet står ett gammaldags tjusigt, lätt klassicistiskt
sammanbyggt förråd och WC av pärlspont. Tre 180 m långa
tilloppstuber leder från Semla II:s damm och ansluter (för nyaste
aggregatet) till ett smalt svalltorn invid kraftverket.
Byggnaden har ett särpräglat utseende med karakteristiska gaveldekorationer.
Liknande arkitektur med högt uppdragna spetsiga fönster gick igen i
andra Fagersta bruksbyggnader.
Gaveldekorationerna beskrivs av Lasse Brunnström
i Estetik & Ingenjörskonst (s. 49): blinderingar i lejongul
slätputs, diagonalmurade tegelpartier och blågrönglaserat
tegel kring Fagerstabrukens speciella emblem.
Vid Fagersta bruk gavs prov på ett (...) konsekvent, i högsta grad
modernt designtänkande när man 1910, för sin nya kraftstation i Semla,
två kilometer uppströms i Kolbäcksån, använde samma
spektakulära formspråk med väldiga, uppseendeväckande
gavelblinderingar som till laboratoriebyggnaden inne på själva bruksområdet.
Margareta Helander i Fagersta kommun, Västanfors och Västervåla socknar
- Kulturhistorisk byggnadsinventering (1980) beskriver byggnaden sålunda:
rött tegel med gavlarna smyckade med gul slätputs och grönt kakel, medan
beslagen fått vikingaornament. Det branta sadeltaket har tvåkupigt tegel.
Nytt aggregat installerades 1988 i låg "betongbunker" som
diskret sticker ut från tegelbyggnadens sida vid bron.
Kontrollutrustning huvudsakligen från 1950-tal och regulatorerna
från 1939 ska ha bytts 2004.
Semla I hade sin intagskanal direkt vid utloppet från Semla II och låg rakt nedströms
denna, där kanalen mynnar ut i Flogen. Kvar finns bara rester av grunden.
Enligt Darphin (s. 39) revs Semla I redan 1909 för att lämna plats
åt Semla III som byggdes på samma plats. Denna platsangivelse stämmer inte helt.
Enligt Brunnström (s. 61) lades det ned och "ska därefter
ha använts som slakteri innan det revs på 1930-talet".
Maskinistbostaden från 1905 revs på 1980-talet (Darphin).
Bostadshuset intill (ej på bild) bör istället vara
Semla gårds trädgårdsmästarebostad från 1700.
Litteratur: (endast korta omnämnanden)
Sveriges utbyggda vattenkraft år 1930
(Sveriges officiella statistik, Specialundersökning av Kommerskollegium)
Jean-Paul Darphin: Avtryck av den industriella utvecklingen - En inventering i Västmanlands Län
1998-1999 (Västmanlands Läns Museum)
Fagerstabrukens Historia, del III: Nittonhundratalet (E. Söderlund & P. E. Wretblad, 1957):
s 171, 196, 380, 515 (endast bild)
Fagersta kommun, Västanfors och Västervåla socknar - Kulturhistorisk byggnadsinventering
(Västmanlands läns museum - Stadsarkitektkontoret - Kulturnämnden Fagersta, 1980)
Lasse Brunnström: Estetik & Ingenjörskonst (2001, Riksantikvarieämbetet)
Peter Nyblom, Bertil Rietz: Fagersta som vi minns det (1985) (flygfoto av alla tre verken troligen från 1930-talet)
|
Semla II byggt 1902, urspr. 600 kW, är tömt
på utrustning men man kan ännu se gott om isolatorer där
ledningarna gått på gammalt vis upp längs väggen och taket.
Silhuetten av en antik väggtelefon i trä avtecknar sig vid dörren.
Semla III: (1910)
Facilitet med högsta komfort. Beskåda rörmokeriet!
Undrar vart avloppet leder...
Nya aggregatet, inte lika sexigt men nog så effektivt.
Byggherre: Fagersta Bruks AB
Vattendrag: Kolbäcksån
Fallhöjd: 11 m
Effekt: 1900 kW (RAÄ 1995) / 2080 kVA (statistik 1930) / 1,5/1,3 MW (E.On 2005)
Generatorer: G1-G2: ASEA 1200 kVA, cos phi 0,8, 6600 V, 250 varv/min.
Påbyggda med ASEA matarmaskiner (110 V) kopplade via
ASEA växellådor som ger 750 varv/min. G3: ?, 1,3 MW (enl. E.On 2005) (inst. 1988)
Turbiner: Francis i cylindriska tryckskåp
Belysning: Hängande Gebe-armaturer från Sieverts Kabelverk (1930-50-tal)
samt moderna lysrörsarmaturer
Ägare 2005: E.On (tidigare Sydkraft), drift: Vattenfall Service
|
|