I väntan på mer information från Fortum, är berättelsen till vänster f. n. inkomplett. I hopp om komplettering så snart som möjligt.
Bergslagets intresse för Tunaforsarna kan följas tillbaka till 1600-talet då en sågkvarn
förvärvades vid Domnarvets by. Men först vid mitten av 1600-talet började man utnyttja
Domnarvsforsen mer effektivt. I samband med att sågverket byggdes ut byggdes älven över,
dock med fri öppning för kungsådra.
1872 förvärvades kronoegendomen Hushagen med strand och vattenrätt. Under de närmast följande årtiondena förvärvades ytterligare vattenrätter i de övriga Tunaforsarna. Senare kompletterade Bergslaget sitt innehav med inköp av strand- och vattenrätter i Gagnef, Gustafs och Stora Skedvi socknar samt i Dalälvens nedersta del. I samband med att Domnarvets Järnverk anlades på 1870-talet erhölls tillstånd att överbygga kungsådra och att dämma upp älven. Det var första gången ett stort vattendrags huvudfåra avstängdes med en damm och vattnet avleddes för kraftutvinningsändamål. En 300 m lång tilloppstunnel sprängdes genom Hushagsudden. Ett tiotal turbiner installerades och kopplades direkt till arbetsmaskinerna. De drev valsverk, blåsmaskiner och pumpar. 1883 installerades Bergslagets första hydroelektriska belysningsanläggning. Kraften levererades av en turbin på 60 hk med tre generatorer för likström till ett 60-tal glödlampor och fyra bågljuslampor. Domnarvsforsen är den minsta av Tunaforsarna och kunde snart inte täcka Järnverkets ökade energibehov. När problem med energiöverföring var lösta beslöt man att bygga ut Kvarnsvedsforsen. Samtidigt byggdes ett pappersbruk med träsliperi för att ta hand om spillet från Domnarvets sågverk. Första utbyggnadsetappen startades 1897 och dimensionerades för att utvinna 10 000 hk. De energikrävande slipstolarna anslöts direkt till turbinerna och tog hälften av kraften. Resten omvandlades till elektrisk ström, dels för pappersbrukets övriga behov och dels för överföring till Domnarvet med hjälp av trefas växelström. 1915 var Kvarnsvedsforsen fullt utbyggd och presterade 25 000 hk. Under åren 1928 - 39 byggdes turbinerna om och därefter uppgick den totala effekten till 33 250 hk fördelade på tio direktdrivande turbiner och fem vilka drev generatorer. Utvecklingen vid Domnarvet krävde snart ytterligare tillskott av elektrisk energi. 1906 gjordes t ex försök med malmsmältning och ståltillverkning på elektrisk väg. Det ledde till att det 1907 beslöts att en kraftstation vid Bullerforsen skulle uppföras. Sex aggregat installerades med en effekt på 24 000 hk. Vid samma tid byggdes ett kraftverk i Mockfjärd, nedsprängt i berget. Det senare försåg både Domnarvets Järnverk och gruvorna i Grängesberg med kraft. Texten fortsätter senare... |
|