Pendelarmaturer med stång

Pendelarmaturer med rör av varierande längd och klämfäste för kupan. Naturligtvis finns kupor av diverse olika slag. Tre fästen dominerar, vilket bilderna förhoppningsvis demonstrerar: 1. Kupa med slätt hål som hakas på en metallskiva / bygel varpå en "kalott" skjuts ned och skruvas fast med radiell "tvär-skruv". Ett specialfall här är ASEA:s patenterade(?) variant från 1930/40-talet där skruven ersatts med en lättrad mutter som skruvas fast på en tjockare gängad del av stången (kräver inga verktyg). 2. Kupa med fläns/krage som skruvas fast av (vanligen tre) låsskruvar från sidorna. (Skruva inte för hårt!) 3. Mindre vanlig idag - Skålformad kupa eller glasskiva med hål i botten varigenom takstången träs och låses med bottenplatta + mutter. Art deco från 1930-40-tal. Gängade kupor förekommer knappt på den här typen av lampor. Päronformad kupa typisk för 1950-tal (under sent 1940-tal ofta randigt mönstrad). Satt i korridorerna på Skallbergsskolan, Västerås, som togs i bruk 1955. Troligen det enda exemplaret som tagits tillvara (jag var elev där då de byttes 1985). I Ljuskulturs broschyr "God belysning i skolan" rekommenderas just denna modell. Det är tydligt att man hörsammat det.

Från vänster till höger, överst: Tvinnad textilkabel med naken lamphållare, takdosa för kuhlo-installation, nyinstallerad c:a 1939. Två exemplar av ASEA:s variant med verktygslöst fäste (notera permanent anslutning med "sockerbit" i porslin), nyinstallerade c:a 1939. Annat okänt märke med vanlig klämskruv för kalotten. Armatur för glasskiva/"skålkupa" med hål i botten, två lampor. Nedtill i bilden: Modell för kupa med fläns (tre skruvar). "Vanlig" modell med luftkanaler. Takfästen (porslinsisolerade). Det understa äldst (c:a 1920-tal), de andra c:a 1940-tal.