Takbelysning

Belysningar kommer i många varianter. I gamla kataloger skiljde man ofta mellan takarmaturer, pendelarmaturer och takbelysning. Med takbelysning avsågs armaturer som satt dikt an mot taket medan övriga varianter hängde pendlade i en kabel eller ett rör. Här är några exempel på takbelysningar.

Helglasarmatur - förr vanlig plafond i trappuppgångar till hyreshus och i andra lokaler. Ger ett mjukt behagligt ljus. Förekom med smärre variationer under 1930-talet (klarlagt: före 1937) fram till 1970-talet (uppskattning). Detta ex. från tidigt 1950-tal. Ersätts numera med plastiga nymodigheter som inte verkar ha kunnat bestämma sig för om de ska imitera de gamla lamporna eller flirta med UFO-/rymdskepps-design. Ett exempel där man slänger saker bara för att man kan. Man kunde också bevara de gamla sakerna men det verkar inte falla dem in som renoverar fastigheter.
Tillverkad av ASEA, faktiskt.

Kupan, som fanns av opalöverfångsglas eller champagneöverfångsglas, hålls på plats av tre metallstänger som skjuts ut/in då man skjuter ett reglage i sidled runt lampans ytterkant. Fiffigt.


Trevlig modell med borstad metallfot och diskret mönstrad, lätt citrongul kupa, nyinstallerade 1947. Räddade i sista stund ur sopcontainern vid renovering c:a 1986.

En liten läcker armatur med plåtfot (förkromad mässing) och fluffig kupa som en gräddbakelse. Troligen från Elektro-Metall / J.P.-Armatur, Malmö under 1930-talet. Snarlika modeller med synbarligen identisk fot men andra kupor finns i deras katalog från 1937-1938*. I fotens insida står "Boreu 2128" inristat för hand i skrivstil, samt "4.75" som misstänks vara priset. Eventuellt har affärsidkaren även ristat in resten? I ett av tre exemplar har bokstaven e accent, dvs "Boréu". Felskrivning?

Dessa satt i trapphuset till ett hyreshus byggt 1935. Huset revs i augusti 2002. Jag hade dessförinnan lagt märke till dem genom fönstren tio år tidigare och redan då lovat mig själv att en dag tillvarata dem när huset revs/byggdes om, vilket föreföll oundvikligt pga slitage och läge. Det blev en total framgång. Fick söka länge efter den sista kupan innan jag hittade den i en låda på vinden!

I samma hus satt även diverse klotlampor med 90° vinklade väggfästen i porslin, märkta "4:-" med blyerts vilket också verkar vara försäljningspris. Tror tyvärr det nöttes bort vid den välbehövliga rengöringen. :-(

* Elektro-Metall:s katalog "Elektrisk belysningsarmatur 1937-1938" nyutgavs 1989 av antikvarie Inger Johansson-Thor, Stockholm (tryck: Eurographic AB).



Armatur av enkelt mönstrad brunoxiderad mässing med lamphållare med hög porslinsring. Hade nog inte lyst på decennier när den hittades i trapphuset i ett nationalromantiskt flerfamiljshus byggt 1917, vid renovering 2003. Även ASEA Skandia-glödlampan är "halvantik" (1950-tal?). Notera spindelväven... Originalkupan saknas, kan ha varit av klart Helga-slipat glas.

Senare motsvarighet (1930-tal?) med lamphållare utan porslinsring saknar mönstret och har bottenplåten lödd istället för skruvad som här.


Fotnot: Installationerna var gjorda med OVIR-kabel i infällda Bergmanns-rör (delvis räddat)

Två dörrar in till varje lägenhet - köksingång måste man ju ha!
Räcket måste höjas för att motsvara dagens säkerhetskrav.

I samma hus satt denna lampsockel (återfinns under Plåtlamphållare).

Njutbar trappbelysning i flerfamiljshus byggt 1904. Mässingsfot med kupa av "Helgaslipat" kristallglas. Notera låg porslinsring skymtande på lamphållaren. = Genuin!


Väggmonterad globarmatur, c:a 1910-tal. Med matterad kupa.


Takglob från 1930-tal.


Misstänkt nytillverkad plafond i flerfamiljshus byggt 1904. Gammal stil, men metallens ytfinish ger "nytt" intryck.


En modell som ibland återfinns i taket till tamburen i gamla hus. Påminner om belysningen i järnvägsvagnar kring 1920-talet.