Vägbelysning i Engelska Parken
|
I Engelska Parken (tidigare Carolinaparken) och kring Uppsala gamla
kyrkogård står dessa stolpar av klassiskt 1920-talssnitt och
lyser upp tillvaron för flanörer. Ett fint exempel där man
tillvaratagit charmen hos gamla modeller. "Det var kul så länge
det varade" - runt 2005 byttes "trattskärmarna" mot nya armaturer
med inbyggt driftdon och klar plastkupa.
Denna vackra stolpe med armatur ritades av arkitekten Gustaf de Frumerie 1921 åt Stockholms Elektricitetsverk. Faktiskt ritade samma arkitekt en föregångare redan 1913. En dubbelvariant fanns också, än mer konstfullt utformad efter sydeuropeiska(?) influenser. En annan ofta använd variant av den tjocka utsmyckade foten (damasken) brukade klassiskt bära stadsvapnet som inskription i serviceluckan och lär nytillverkas idag. "Trattskärmen", betecknades av Elektroskandia SEW respektive SEG när den under 1930-/1940-talet försågs med en välvd glasskärm. ("Stockholms Elektricitetsverks modell").
I boken benämns stolparna som "billiga och enkla". Idag kan man snarare se dem som en lyx där de står kvar, jämfört med den extrem-funktionalism som dominerar dagens utomhusbelysning. Replika av både armaturen och stolpen nytillverkas av JOM (Järn i Offentlig Miljö) under namnen "Belysningsstolpe 1" och "Skomakarlykta". Stolpen bygger på en gammal ritning från Stockholms Energi. Armaturerna finns både för vägg- och stolpmontage. De är föredömligt svåra att skilja från gamla exemplar; skillnaderna att titta efter är att skärmens ytterkant på nya exemplar saknar den nedvikta kant om någon halv centimeter som alltid verkar finnas på gamla skärmar. Armaturen är gjord av aluminium-pressplåt, utvändigt gissningsvis infärgad i aluminiets oxidskikt vilket ger en avmattning av den spekulära reflektionen jämfört med gamla skärmar med emalj både in- och utvändigt.
Ca 2015 upptog dagens Elektroskandia nytillverkning av en trogen kopia,
som fått ursprungsnamnet SEW. Lackerad istället för emaljerad men
i trogen ursprungsform. Det känns som ett steg framåt även om
hus- och tomtbelysning för privatbostäder länge har inspirerats av
liknande modeller. På IKEA kryllar det av diffusa efterlikningar men originalen
är i en annan klass med gedigna material som håller många decennier.
|
Stolpar i Engelska Parken, Uppsala. Den övre delen av stolparna är inte identisk med 1920-talsmodellen utan kortad. De saknar det gjutjärnsornament vid sektionernas skarvar som "ska" finnas och har synliga insex-skruvar vid böjen. Originalet har också en rörbussning vid skärmen som syns på ritningen och stolparna nedan. Stolparna är delvis nytillverkade av JOM (Järn i Offentlig Miljö) men åtminstone foten av äldre datum - rost styrker saken och skärmarna var original av emaljplåt fram till c:a 2005, då de skrotades till förmån för nya armaturer med inbyggt driftdon och klar plastkupa.
Se även: Modellen är sällsynt men tjänstgjorde ännu in på 2010-talet i flera städer, främst Visby innanför ringmuren men även Östersund centrum. Sedan 2010-talet har dessvärre armaturerna försvunnit från samtliga uppräknade orter. T o m i världsarvet Visby har man ersatt armaturerna med en nytillverkad replika som på håll har ungefär samma profil som den gamla men är försedd med en integrerad LED-ljuskälla i en plastkupol under skärmen. I Stockholms innerstad står många originalstolpar kvar, dock sedan 1990-talet försedda med moderna armaturer i tillbakablickande form.
Se Rundvandring i Visby där de står på snart sagt varenda bild och bidrar starkt till den idylliska atmosfären. Den står överallt i Visbys innerstad. Gotlands elektrifiering kom igång på allvar först 1953 då en kabel lades från fastlandet. Dessförinnan fanns el endast i begränsad omfattning men elektrisk gatubelysning fanns där redan under tidigt 1900-tal.
Dokument från Gotlands kommun: Enligt texten skulle armaturerna bytas på Södertorg och Klockarplatsen vilket kan vara gjort under 2002. Utdrag: BAKGRUND/NULÄGE: Befintliga belysningsstolpar, typ Ett, är enhetliga i hela innerstan, vilket är unikt i landet. De ger dåligt ljus men har historiskt värde som den första modellen för offentlig elektrisk gatubelysning. (...) [Johns fotnot: Instämmer helt i dess historiska betydelse. Dock fanns även tidigare modeller som idag är utrotade. Även i Visby ersatte stolparna äldre modeller (båglampor) när de installerades redan under 1920-talet. (Källa: bildstudier RAÄ KMB)] MÅL: En behaglig ljusmiljö, som känns trygg även på mörkaste årstid och när minst antal affärer är igång. Befintliga belysningsstolpar typ Ett behålls i princip. ÅTGÄRD: Prov med alternativa ljuskällor genomförs för eventuellt byte till vitare ljus (med bibehållen energiåtgång). Befintliga Ettor justeras/repareras. Idag finns stolpar från flera generationer längs gatan. Komplettering med gamla alternativt nytillverkade stolpar av ursprungsmodell. På torg och platser ersätts ettorna med "lyktor", fristående på Södertorg och vid Söder- och Österport, samt på stolpar invid vägg på "Klockarplatsen" och Wallers plats Nuvarande skyltprogram ersätts med ett "Skylt och ljusprogram". I dialog med affärs- och husägare ses övriga ljuskällor över (skyltfönster, entréer etc.). Det finns ett femtiotal entréer som kan förbättras vad gäller belysningen, liksom några affärsskyltar. Se vidare separat Belysningsutredning av Monica Säter, Ljushögskolan. |
